En kärleksförklaring!

Jag älskar er, Skellefteå AIK. ♡

Ni har gjort något som sällan skådats. Jag är så stolt över att vara norrlänning (även om det är i exil) och tårarna rann. De rann inte bara, de sprutade.

Den hockey ni spelar, den är det världsklass på. Ni har något unikt. Något som andra lag måste försöka att lära sig av. Försöka anamma för att ännu en gång höja shl.

Så… jag älsk skeå aik ♡ och i år är vi ännu en gång svenska mästare!

Bye bye birdie

Slit och släng.
Störst går först.
Hejhopp gummisnopp.

Jag känner mig otroligt driftig av någon konstig anledning.
Jag har idag lackat bron (altanen till huset) grundligt. Sedan har jag gått igenom ett gigantiskt berg med saker spara/kasta. Och min största bedrift: slagit ihjäl ett par trehundra myggor. Mina handflator var alutligen svarta av alla ”lik”. Hurra!

Imorgon väntar mer röj, ännu mer brolackning, rivning/gallring av hallonbuskarna och bakande. Kommer bli awesome!

Go’natt!

90-talet!

Jag sitter och NJUTER av taggen #omTwitterfannspå90talet och skrattar för fullt.

Detta var mitt 90-tal!

Take That, Backstreet Boys, rundpingis, handboll, hardcore, snowboard, skador, höjdhopp, första kyssen, skateboard, Filippa K, G-spot, Storsjöyran, Refused, betyg, högstadiet, nötcreme, MR Music, skitsnack, mobbing, panikångest, Mattias, svarta rosor…

Underbar tid. Vill jag tillbaka? Nej tack!

Walkie walkie

Har spenderat 75 minuter till Powerwalk här i byn. I utstyrsel kan man kanske inte riktigt säga att det var det mest anpassade.

Iförd skaljack, t-shirt, halsduk, skinnhandskar, turn-up jeans och läderstövlar i -5 grader. Lite burrigt om jag får säga det själv. Men äh, det är bara att gå snabbare! 🙂

Nu sitter jag och tittar på Minuten på SVT och döm till min förvåning när jag såg ett gammalt raggs lillebror. Sjuuukt.

Däckade sparkcyklar

Gammal som jag är så rasar jag ihop av den otroligt långa och påfrestande resa. Jag har sovit så mycket!

Igår när jag kom fram var jag säkert uppe till halv tre innan jag tuppade av och blev väckt kl 16 för att fixa middag. Åt sen sov jag från 18 till 20:30 ungefär.

Tvingade mig själv att bita ihop och vara vaken för att prata med Tatin men somnade innan halv ett iaf.

Vaknade sedan vid 4 – nature called. Sedan 8 – vovven skällde och skrek då korren retades utanför och sedan halv 12 när min mor kom och väckte mig för att kolla om jag tagit min medicin.

Nu är alltså klockan snart 13 och jag ska ta mig en liten nappie. Får se när man går upp igen 🙂

Gautsträsk nästa

Kl 12:15 är jag framme. Mitt i vintern. Med en tunn sommarjacka och tunna ”skinn”handskar. När blev jag så dum i huvudet?! Jag har suttit och skakat mer eller mindre hela resan. Jag får skylla mig själv alltså.

Jag har beställt godis och chips av min mor. Awesome! Det är väl mest för att jag behöver mat och åt upp min banan igår kväll (bananer är så äckliga…) så har inget att tillgå och självklart så var inget öppet.

Men jag känner mig själv, hade ändå bara köpt godis. Kanske en frukt. Men det är nog högst troligt att det inte blir så.

Det ska dock bli bra att komma hem. Ta hand om min far. Se till att hjälpa honom med det jobbigaste. Men toalettbesök och dusch vägrar jag! Han kan gå på toaletten själv och mamma duschar honom.

Ska försöka få se Gustav & Therese lilla underverk. Hon är ju typ 5 månader eller nått.

Hej Enebacken. God natt alla andra.

Skumpi rakt upp i ru…

Sitter på en buss och skakar. Åkt i hela fantastiska 15 minuter. Känns som en evighet. Det skakar som fan och kissnödig som man är så spänner man sig. Aja, om ca 3 timmar kommer vi till riktiga toaletter. Jag vägrar gå på bussen. Även om det inte är en liten skrubb som det ibland kan va. Men ändå.

Dagen idag var inte min dag.

Lämnade jobbet halv 6 då jag packade ihop dator och saker sen gick jag till pendel där man, såklart, fastnar med värdelös information och 20 meter från Bby station. Kom fram 20 min försent. I vanliga fall tar det 18 min…

Kom hem och hittade iaf deklarationen vilket gjorde mig lite gladare. Så gick härligt ovetandes till affären för att köpa en ramlösa för färden och lite mat. Vad tror ni jag möts av när jag kommer hem?! Jo STRÖMAVBROTT!!! Det har hänt en enda gång sen jag flyttade till Jakobsberg men vilket fantastiskt sammanträffande med att jag ska åka hem till norr så. Upp var ju ingen fara men föreställ er 1 gigantisk resväska som knappt får plats i den lilla trappan 3 våningar upp. Men inte nog med den hade jag, smart Johanna, såååå smart, en fjällsäck packat med ca 20 kilo packning. Så konkade ner det alla våningar och trodde jag skulle spy av trötthet (ja, jag flåsade som en S:t Bernard och svettades som en, ptja, vet inte vad faktiskt). Fick dock stressa för det tåget jag skulle med skulle gå om 10 min och med all den packningen är det inte längre 2 minuters promenad. Snarare en evighet.

Så på med datorväskan över axeln (som jag proppad full med annan skit också, ca 10 kilo) och släpade benen nerför trappen igen. Samma 3 våningar…

Sen var det iaf bara att småjogga till hissen vid MP och ner i tunneln. Och därifrån gick allt som smort – tills jag kom fram till Centralen för jag hade ju sett till att gå på så jag skulle vara nära hissen. Tror ni inte fanskapet är trasigt?!?!?! GAAAAH! Så släpar mig till rulltrappan och välter nästan med bagaget eftersom det är så sjukt tungt.

Blir nästan överkörd när jag går över övergångsstället till bussfan och blir påhoppad av jobbiga försäljare från Mobilizera men fick iaf en gratis putsduk så TACK!

Fast ska inte vara så negativ. Jag fick ju min älskade deklaration och this bitch will get rich. För en månad typ. Men ändå!

Men till det mest intressanta. Jag åker från +10 till -10. Vem gör något sånt?! Om det inte var för min far. Men visst, lite skönt ska de faktiskt bli.

I’m going home, going home

På fredag kväll tar jag mitt pick och pack och åker norröver. Förhoppningsvis är pappa hemma då så jag kan hjälpa honom.

Det gör ont inom mig att han ska behöva lida så. Det känns deprimerande.

Men säg det dåliga som inte har något gott med sig?! Jag får möjlighet att handla på mig massa mat till min mamma. Glutenfritt är bra.

Nu ska jag handla mat och så ska jag baka!

Överleva

Vet ni vad som uppriktigt sagt är förjävligt? Jo när man sitter 100 mil från familjen och det händer något allvarligt.

Inte nog med det så är det dessutom kaos att bo i norrland om man blir sjuk.

För inte ens en timme sedan blev min far hämtad av ambulanshelikopter och till den närmaste enhet för sjukvård, TJUGOFYRA mil bort. Jag tror inte man kan förstå om man inte bott där.

Jag går under om min far blir förlamad.