Kawaii

Tummen värker och jag skulle kunna ligga och gråta men istället kollar jag på Sakura-chan och är glad för att man blir glad av det men och ledsen för att jag vet att snart är det slut. Inne på sista dvd’n på s2 och sen är det bara filmen kvar.

Men allt gott har ett slut och jag hoppas verkligen på ett bra slut. Ett fint och lyckligt!

Annonser

Jake Bannon

Jag har fått Converge på hjärnan. Dvs de som präglade mig med ”this is for the hearts still beating – FANTASTISK!

Jag tänker på Jake Bannon och inser att han nog är bland de snyggaste männen i mitt liv. Oj oj oj. Att se dem i Linkan var troligen en av de bättre upplevelserna. Det och Blood Brothers!

Det märks att man börjar bli gammal när man börjar tänka tillbaka. Illa som… ja. Fan.

20120628-225256.jpg

MUMS!!!

Stinky with friends

På ett pendeltåg hemåt efter en trevlig kväll i Solna som var fantastisk! Loreen, vackra Loreen! Jag är så lycklig över detta. Så vacker, graciös och fantastisk!

Kvällens nackdel är lätt att vara på det här jäkla stinktåget. Kom igen! 2012 behöver vi INTE röka! Ni stinker surrök! Äckel.

Nu hem, Big Brother och borsta tänderna! Ska bli skönt. Hoppas det är lite svalare i lägenheten nu! 🙂

Grekturken!

På tåg tillbaka till city igen. Ett kopiöst flängande men det är det värt. Ikväll ska nämligen jag och NinjaHalv grek plus turk och jag längtar redan efter halloumi-vårrullarna med plommonsalsa! Så SJUKT gott. Mmmm.

Sen så spelar jag det fantastiskt roliga spelet Rumble på mobilen. Och jag är säkert sist med att upptäcka det men det bryr jag mig inte om. Vill ni spela så adda elpinnen så kan vi ta några rundor!

Nu – mer Rumble!

Need to get some

Har trallat på Division of Laura Lee hela dagen lång. Det tar fram minnen från ens förflutna. Som den ganska snygga killen från Uddevalla som jag hookade upp med på Hultsfred 2004. Härliga tider.

Jag tänker även tillbaka på de fina vänner jag hade då. Som Ewa – alltid glad och sprallig. Med den där typiska Trollhättan-dialekten och skateboardåkandet i natten på Carlshöjd. Jag saknar den tiden. Jag njuter när jag tänker tillbaka.

Men bara för att man känner av nostalgin så finns även oron där i kroppen. Känslan av att leva destruktivt som så många av dem jag kände gjorde. Självhatet som bubblade under ytan.

Men om jag bara tänker på DoLL så kan jag behålla den varma känslan…